Blogg

Ja, kanske är rubriken väl drastisk. Att driva ett företag innebär alltid att det av och till uppstår meningsskiljaktigheter på olika ställen i organisationen. I den operativa verksamheten löser man oftast det på smidigt sätt och i slutändan kan den hierarkiska ordningen lösa tvistefrågan – ledningen bestämmer helt enkelt.

Problem med olika meningar i ägarkretsen kan däremot vare ett mera svårhanterat problem, som i sin värsta form riskerar att också skada företaget. Vi vill därför ägna denna veckas inlägg åt just detta med konflikthantering och problemlösning i företagets ägarkrets.

1. Vet vi vad vi vill? Att söka svaret på denna frågeställning är initialt kanske den viktigaste uppgiften för företagets ägare.
2. Varför äger just vi företaget tillsammans?
3. Vad vill vi uppnå med vårt företag?
4. Långsiktig strategi och ägarhorisont?

Vi har genom åren ofta påpekat nyttan och värdet med ett levande ägardirektiv och det är just i ägardirektivet som delägarna skall dokumentera svaren på bland annat ovanstående frågor. Och ju mera tid man lägger på att reda ut de grundläggande frågorna ovan, desto bättre kan man hantera de meningsskiljaktigheter som kommer uppstå. Att man ingående går igenom vars och ens ambitioner, strategi och förväntningar i sitt ägande

• Hur löser vi det då? Ja meningsskiljaktigheter kommer naturligt att uppstå över tid, man kan inte vara enig i allt. Det kan till och med vara skadligt för företaget om ägarna är eniga i allt. Rätt hanterat kan därför meningsskiljaktigheter skapa nödvändig utvecklig och förändring. I ägarkretsen kan det dock bli mera komplicerat av många skäl. I aktieägaravtalet, som vi också varmt rekommenderar, finns ofta reglerat hur vissa viktiga frågor skall hanteras beslutsmässigt. Oftast finns skrivningar om att beslut i frågor om verksamhetsinriktning, geografisk lokalisering, finansiering, pantsättning med mera kräver beslut i full enighet. Och i det fall enighet inte kan nås skall frågan avföras från dagordningen.

Ja det låter kanske som en logisk lösning, men i praktiken innebär det ju kanske att en, för företaget, viktig fråga ”sopas under mattan”. Hur bra är det? Kan företaget skadas? Att lösa företagskritiska frågor på det sättet kan visa sig både riskfyllt och ineffektivt. Men hur löser man sådana situationer då? Ja några vägar att pröva är:

• Extern styrelseordförande/-ledamöter. Många mindre företag ägs av två personer med lika stort ägande. En inte helt optimal konstruktion när det kommer till konflikthantering. Externt inslag i styrelsen kan då i många fall därför fungera väl som medlare och hjälpa ägarna över de kritiska motsättningarna

• Översyn av ägarbilden. Meningsskiljaktigheter kan också bero på att delägarna så att säga ”växt isär”. Över tid utvecklas vi människor i olika riktningar och det som gällde när vi bildade företaget gäller inte idag. Därför kan förändringar i ägarbilden vara den mest konstruktiva lösningen i en situation med starkt skilda åsikter.
• Acceptera en beslutsordning baserad på kapitalinsats. Vi påpekade ju tidigare i detta inlägg att aktieägaravtalet kan innehålla regler om att vissa beslut kräver full enighet. Sådana regler skriver ju i praktiken bort själva grundtanken för ägandet och beslutsfattandet i aktiebolag, där ju den som satsat mest i kapitalinsats har flest röster. I praktiken innebär ju det att i det fall man har en delägare som satsat mer än hälften av aktiekapital, ja då ligger ju hela beslutsmakten hos den delägaren.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att meningsskiljaktigheter som kan utvecklas till svåra konflikter, uppstår alltid över tid i företag. Men är man väl förbered genom ett levande ägardirektiv, ett genomarbetat aktieägaravtal och gärna också externa ledamöter i styrelsen är man väl förberedd att möta dessa situationer samt har goda förutsättningar att finna acceptabla och rationella lösningar då situationerna uppstår.

www.ownership4.com