Att äga företag innebär risker av olika slag. Många av dem ligger utanför företagets möjlighet till påverkan. Hit hör till exempel, konjunktursvängningar, branschförändringar, ändrade ekonomiska förutsättningar i samhället med flera. Men många av riskerna hittar man också i företaget och dessa kan man som ägare i högsta grad påverka och i viss utsträckning eliminera. Och det är dessa vi tar upp i denna veckas inlägg.
- Risker i ägarkretsen. Här handlar det dels om att delägare över tid utvecklas åt olika håll, man ser olika på syfte, inriktning och ambitionerna varierar stor. Dels kan det handla om individuella och privata ekonomiska problem, skilsmässa/relationsproblem, missbruk med mera hos enskild/enskilda delägare. Givetvis kan man inte helt eliminera detta slags risker, men genom att, redan från start och därefter löpande, se till att man i ägardirektiv och/eller aktieägaravtal har reglerat hur dessa situationer ska hanteras när/om de dyker upp.
- Risker i styrelsen. Vi förespråkar ju ofta att man bör ta in extern kompetens i styrelsen, det vill säga ledamöter som inte samtidigt är ägare. Det tillför nya vyer och ytterligare kompetens, men innebär givetvis risker. Dessa kan hanteras genom att vara noggrann och tydlig i rekryteringen så att uppdrag och förväntningar är tydliga och klara för ledamoten. Det finns också mer generella risker inbyggda i styrelsearbetet. De flesta är förknippade med information och arbetsrutiner. Att styrelsen får löpande information från verkställande ledningen är helt nödvändigt för styrelsens arbete. Men styrelsen måste också ha egen kraft att hantera sina uppgifter. En väl genomarbetad och tydlig styrelseinstruktion är ett bra verktyg att klargöra vilken information styrelsen ska ha från verkställande ledningen, hur den ska lämnas samt med vilken frekvens den ska lämnas. I instruktionen regleras också styrelsens arbetsformer och rutiner för uppföljning.
- Risker i verkställande ledning. Man lägger oftast ned mycket arbete och är mycket noggrann i rekryteringen av VD. Men hur tydligt är uppdraget? Vad vill man att VD ska leverera? Vilka befogenheter ska VD ha? etc. Fallen där dessa frågor inte retts ut är otaliga i svenskt näringsliv. Ofta leder detta i nästa steg till missnöje med VD och krav på VD-byte, något som är kostsamt och påfrestande. För att skapa tydlighet i fråga om uppdrag, ansvar och befogenheter är en gedigen VD-instruktion till god hjälp.
Som tidigare nämnts kan ingen av riskerna, som avhandlats ovan, helt elimineras, men genom att förtydliga och dokumentera tydliga förväntningar, ansvar, befogenheter, rutiner och arbetsformer, skapar man samtidigt en effektiv löpande hantering av risker. Dels leder tydlighet och dokumentation helt enkelt till att vissa risker elimineras, dels att man har en god beredskap att möta andra risker när/om de uppstår.