När ett företag tar upp krediter vill banken eller långivaren ofta ha någon form av säkerhet (pant). Om företaget inte kan betala tillbaka lånet har långivaren rätt att ta säkerheten i anspråk för att få betalt. För många är detta med pantsättning ett ganska oklart område och väljer därför att ägna denna veckas inlägg åt företeelsen med pantsättning som säkerhet för företagets krediter.
Här är de vanligaste formerna av pant och säkerheter i Sverige, samt hur de fungerar juridiskt och praktiskt.
1. Företagsinteckning (företagshypotek)
Detta är den vanligaste säkerheten för företag där företaget ansöker om företagsinteckning hos Bolagsverket. Banken får sedan ett pantbrev som kan användas som pant/säkerhet för krediten.
Vad ingår i företagsinteckningen?
Nästan all lös egendom som används i verksamheten, exempelvis:
- Lager
- Maskiner
- Inventarier
- Kundfordringar
Det omfattar däremot normalt inte:
- Kontanter
- Bankmedel
- Fastigheter
- Värdepapper
Juridiskt
Om företaget går i konkurs har innehavaren av företagsinteckningen en särskild förmånsrätt i den egendom som omfattas.
2. Pant i fastighet
Om företaget äger en fastighet kan denna pantsättas och fastigheten belastas då med pantbrev som lämnas som säkerhet till banken.
Juridiskt
Om lånet inte betalas kan banken i sista hand begära tvångsförsäljning av fastigheten.
3. Pant i aktier
Aktier i ett dotterbolag eller annat företag kan pantsättas genom aktiebrev eller aktierna i ett avstämningsbolag registreras som pantsatta.
Juridiskt
Vid betalningsinställelse kan långivaren sälja aktierna och använda pengarna för att reglera skulden.
4. Pant i kundfordringar
Kundfordringar används ofta som säkerhet där banken då får rätt till företagets fakturor och framtida betalningar.
Detta sker ofta genom:
- Factoring med regress
- Factoring utan regress
- Pantsättning av kundfordringar
Juridiskt
Banken får företräde till betalningen från kunderna om företaget inte uppfyller sina åtaganden.
5. Pant i bankmedel
Medel på konto kan pantsättas genom att ett specifikt konto spärras till förmån för banken.
Juridiskt
Banken får rätt att kvitta eller ta medlen om krediten inte sköts.
6. Pant i maskiner och inventarier
Enskilda tillgångar kan pantsättas direkt. Vanligt vid:
- Maskinfinansiering
- Leasing
- Fartygs- eller fordonsfinansiering
Juridiskt
Långivaren har särskild rätt till den pantsatta egendomen.
7. Pant i immateriella rättigheter
Företag kan pantsätta:
- Patent
- Varumärken
- Designrättigheter
Juridiskt
Kreditgivaren kan sälja rättigheten vid utebliven betalning.
8. Värdepapperspant
Aktier, obligationer och fondandelar kan pantsättas genom att tillgångarna flyttas eller registreras på ett pantsatt konto.
Juridiskt
Banken kan sälja tillgångarna om lånet inte betalas.
Kompletterande säkerheter som ofta också kan användas
Utöver pant kräver banker ofta:
Borgensåtagande
Ägare eller moderbolag går i personlig borgen.
- Enkel borgen
- Proprieborgen (”såsom för egen skuld”)
Den senare är betydligt starkare för banken.
Moderbolagsgaranti
Moderbolaget garanterar dotterbolagets skuld.
Negativklausul
Företaget förbinder sig att inte ställa bättre säkerheter till någon annan långivare utan bankens godkännande.
Vilken säkerhet är starkast?
Ur bankens perspektiv brukar säkerheterna rangordnas ungefär så här:
- Pantsatt bankmedel
- Pant i fastighet
- Värdepapper
- Pant i aktier
- Kundfordringar
- Företagsinteckning
- Borgensåtagande (styrkan beror på borgensmannens ekonomi)
Exempel på ett normalt bankupplägg
Ett familjeägt industriföretag lånar 20 miljoner kronor.
Banken kan då kräva:
- Fastighetspant: 12 Mkr
- Företagsinteckning: 10 Mkr
- Aktiepant i dotterbolag
- Borgen från huvudägaren
Om företaget hamnar på obestånd kan banken realisera säkerheterna och få betalt före oprioriterade fordringsägare. Den exakta prioriteten styrs av reglerna om sakrätt och förmånsrätt i konkurs, vilket gör att säkerheternas värde inte bara beror på tillgångarnas marknadsvärde utan också på vilken juridisk företrädesrätt de ger.